Det vilda och det karga

Öde stränder, finns det bättre stränder än så? Att slippa klättra över solsvettiga kokosstinkande kroppar, inga sandiga badbollar i skallen och högljudda röster. Bara sanden, havet, vinden och vidderna.

Liten kotte studsar ner till stranden. Förväntansfull.

Kastar sig i havet och ger sig hän.

Vild och galen! Kan man vara mer mind ful än så här?!

Den andra började lite mera stoiskt.

Så vacker i sin vita böljande klänning.

Dags att gå. Den ena bär på tunga skatter, den andra blir buren. Gräset är ju sylvasst i små ömtåliga fötter måste ni väl förstå. Pappan gjorde det som tur är.

Inte särskilt glad, men mamman tyckte det var fint ändå.
-”Gå på fårstigen om det sticks så illa i fötterna små.”